Varning för generalisering

Jag har tidigare här på bloggen kritiserat pressens standardbeteende när svenska medborgare häktas utomlands. Grundinställningen som pressen brukar inta är att anklagelserna är falska och att de häktade är fläckfria och endast utsatta för rättsövergrepp. Förhoppningsvis innebär de aktuella händelserna i Köpenhamn att svensk press kommer att bli mindre generaliserande rörande svenska medborgare som häktas utomlands.

Just generalisering är farligt och fördummande. Jag har länge retat mig på generaliseringar och därutur konstruerade beskyllningar. Man önskar ibland att de som gör dem skulle behöva genomföra logikdelen på högskoleprovet. ”En kvinna cyklar utan cykelhjälm, du är kvinna, betyder det att du cyklar utan cykelhjälm?”

Det är viktigt att staten skyddar det öppna samhället. Den senaste tidens terroristattentat visar att det finns behov för såväl underrättelsetjänst som insatsförmåga. Samtidigt måste de som vill använda attentaten för att ställa grupp mot grupp bemötas med en rak och hållbar argumentation. Kollektivt skuldbeläggande är lika fel när det riktas mot kvinnor eller män som när det riktas mot muslimer.

SvD SvD (Gudmundson) DN Expressen

Tänkvärt från Joschka Fischer

Säga vad man vill om Tysklands förre utrikesminister, Joschka Fischer från de Gröna, han är nästan alltid läsvärd. Idag skriver i DN om möjliga utvecklingsvägar för eurosamarbetet. Jag tycker att han på ett bra sätt analyserar dilemmat för EU. För att säkerställa ett fungerande eurosamarbete krävs troligen en starkare integration av den ekonomiska politiken, samtidigt kräver detta fördragsändringar. Dessa fördragsändringar torde ha små förutsättningar att överleva folkomröstningar och parlamentsbehandlingar i medlemsstaterna. Joschka Fischer efterlyser europeiska statsmän som inte bara ser till nästa nationella val. Jag befarar att han kommer att få fortsätta att söka. Skälet till min skeptisim är att det inte finns någon viktig politisk arena för europapolitiker. Politiken i Europa är fortfarande nationell.
DN

Stödröstarna har vänt åter

Dagens opinionsundersökning från SKOP visar att på ganska små förändringar från valdagen. Avståndet mellan Alliansen och de rödgröna ligger i stort sett på samma nivå som på valdagen. Alliansen får dock inte över 50 % utan Sverigedemokraterna och de rödgröna får större väljarstöd än Alliansen. För några partier är dock resultatet dramatiskt. Kristdemokraterna hamnar klart under 4 %-gränsen. Detta är dock nära valresultatet om man bortser från den kraftiga stödröstning som förekom på valdagen. Även Centerpartiet registreras under 4 %, även här förekom det nog rätt mycket stödröstning på valdagen. Inom det rödgröna blocket har väljarflödet från Socialdemokraterna till Miljöpartiet fortsatt.

Men som vanligt gäller att opinionsundersökningar inte är valresultat. Det som dock är lite annorlunda denna mandatperiod är att man inte kan utesluta att det under mandatperioden kommer att bli ett extraval.
Expressen DN

Kan en ny ledare sluta leden?

Processen att utse en ny partiledare för Socialdemokraterna går vidare. Jag undrar hur den nye ledaren kommer klara av att ena partiet efter den intena kampen som nu utkämpas. Det känns som om Socialdemokraterna kommer att vara i stort behov av yttre fiender när de blåst eldupphör för sitt inbördeskrig. Men mot vad ska de gå till kraftfullt angrepp? Förra mandatperioden var åtstramningen av bidragen och införandet av jobbskatteavdraget det röda skynket. Men såväl Mona Sahlin som Thomas Östros har efter valet distanserat sig från kritiken av Alliansregeringens ekonmiska politik.

Jag förvånas över den kraft med vilken kritiken mot partiledningen framförs på ett antal tunga socialdemokratiska bloggar. Jag undrar hur det kommer låta när den nye ledaren är vald. Kommer en del av de mest kritiska Socialdemokraterna att lämna partiet?

Inför valet 2014 kommer troligen Socialdemokraterna att få ta ställning till ett antal nya skattesänkningar. En naturlig utveckling av den förda skattepolitiken är att ytterligare belöna arbete. Det kommer innebära ytterligare jobbskatteavdrag och höjning av gränsen då man betalar statlig inkomstskatt. Det är två skattesänkningar som både är bra för den enskilde och ekonomins funktionssätt. När fler väljer att arbeta så ökar även den gemensamma kakan. Det ska bli spännande att höra Socialdemokraternas argument emot dylika skattesänkningar.

I förra veckan samtalade jag med skatteutskottets ordförande Henrik von Sydow om skattepolitiken. Du kan höra samtalet om du klickar på denna länk.
Peter Andersson Mitt i steget Gunnar Wetterberg Expressen Aftonbladet K-G Bergström Affärsvärlden

Om Euron och jordbruksstöd

Riksdagen har juluppehåll och det ger möjlighet till att fundera över vad nästa år ska bjuda på för utmaningar. Det är väl en inte alltför vild gissning att påstå att mycket kommer att kretsa runt krisen i eurosamarbetet. Jag röstade ja i den svenska folkomröstningen om Euron 2003. Jag gjorde det utan någon större entusiasm. I grunden vara jag rätt skeptisk till konstruktion med en gemensam penningpolitik och nationell finanspolitik. Jag undrade hur EU skulle kunna agera mot ett land som inte följde kriterierna för finanspolitiken. 2006 fick vi svaret när Tyskland och Frankrike bröt mot kraven i stabilitets- och tillväxtpakten och därefter drev igenom att de inte skulle få någon bestraffning. Nu har krisen i Grekland och Irland visat att regelverket runt Euron varit otillräckligt och vi ser nu raska steg mot en mer samordnad finanspolitik inom euroområdet. Jag är en stark anhängare av EU men samtidigt är jag mycket kritisk till mycket av det EU gör. Att jag ändå tycker att det är bra att vi har EU är att alternativen vore mycket sämre. Under 1900-talet startades två världskrig i Europa, något sådant får inte ske igen. Genom en ökad integration mellan Europas länder kan riskerna för nya utbrott av krig och förtryck minimeras. Europrojektet är en viktig del i denna integration. Det var också det bärande skälet till att jag röstade ja 2003.

Arbetet med EU:s långtidsbudget är nu igång och det drar ihop sig till nya maktkamper. Den viktigaste frågan gäller avvägningen mellan jordbruksstöd och satsningar på forskning och utveckling. Jordbrukspolitiken svarar för cirka 40 % av EU:s budget och det är lätt att förvånas över denna prioritering. Det är dock viktigt att beakta att jordbrukspolitiken är ett av få områden som styrs från EU. Skälet för detta var att många av Europas stater kraftig subventionerade sitt jordbruk. För att komma till rätta med denna konkurrenssnedvridande subventionspolitik gjordes jordbrukspolitiken gemensam. Nu är utmaning att gradvis minska stöden till jordbruket och öppna upp EU för import. Detta skulle kunna innebära en möjlighet för länder i tredje världen att få exportinkomster. Tyvärr går processen långsamt och det finns nu tecken på att Frankrike ånyo tänker slå vakt om jordbruksstöden.

DN SvD SvD

Lohärad julen 2010

På juldagsmorgonen kommer här en liten julhälsning från ett snöigt Lohärad.

Pinsamt, men...

Givetvis är det pinsamt för Försvarsmakten att en av vakterna vid Högvakten blivit fråntagen sitt skarpladdade vapen. Av rapporterna som offentliggjorts verkar det som om förövarna dessutom varit obeväpnade. Vakterna vid slottet hamnar ofta i svåra situationer. Ett tidigt och resolut ingripande kan uppfattas som överdrivet och provocerande. Men denna historia visar att den vakt som släpper någon för nära inpå sig kan bli övermannad. Historien med tomtar som på julaftonens morgon övermannar en soldat på vakt innehåller allt som gör att den riskerar sprida ett löjes skimmer över den svenska Försvarsmakten. Men alternativet att slottsbacken färgades röd av blodet från en berusad person iklädd tomtedräkt som velat ge vakten en kram hade kanske varit sämre.
Aftonbladet DN Expressen SvD

Europas obegripliga nedrustning

I dagens DN skriver den fd danske utrikesministern Uffe Ellemann-Jensen om Europas minskande försvarssatsningar. Han framför bland annat att försvarsbudgeterna i Europas länder kommer att reduceras ytterligare som en konsekvens av de statsfinansiella kriserna i många länder. Jag delar Uffe Ellemann-Jensens oro att Europas stater inte satser tillräckligt på sin långsiktiga säkerhet. Särskilt oroande är det att försvarsanslagen inte bara är krympande dessutom nyttjas medlen ineffektivt. Det finns inget akut militärt hot mot Europa och USA men i ett längre perspektiv så finns det risk för att de västerländska demokratierna kommer att utmanas. Uffe Ellemann-Jensen lyfter i sin krönika fram Indien som en potentiell samarbetspartner. Jag ska erkänna att jag inte har funderat i de banorna tidigare men jag tycker att Ellemann-Jensen idéer förtjänar en tanke.

Det är viktigt att alla som på olika sätt styr Europas utveckling klarar av att hålla ett antal tankar i huvudet samtidigt. Likväl som det är nödvändigt att Europas stater och USA sanerar sina offentliga finanser så krävs det ett långsiktigt strategiskt tänkande. Det krävs en politik som befrämjar utveckling och tillväxt men som också beaktar de framtida behoven av militär förmåga.
DN

Fredrik Reinfeldts jultal

Tack vare dagens teknik kan du här nedan se Fredrik Reinfeldts jultal som han höll på Skansen 20 december 2010. I veckans avsnitt av Den politiska talradion samtalar jag och Jacob runt några av delarna i talet. Vilken betydelse får talet om det sekulära samhället för Moderaternas eventuella deltagande i kommande val inom Svenska kyrkan? Du kan lyssna på radioprogrammet om du följer denna länk.

Ändra inte penningpolitiken

Anders Åslund kritiserar idag på DN Debatt Riksbankens penningpolitik. Anders Åslund är inte vem som helst, han var en av dem som tidigast och tydligast förespådde Sovjetunionens sammanbrott. Jag delar i många stycken Anders Åslunds farhågor dock är mina slutsatser om vilka åtgärder som bör göras delvis annorlunda. Det är inte långsiktigt hållbart att bostadspriserna och hushållens upplåning ökar med 8-10 % om året när samtidigt inflationen ska hållas runt 2 %. Däremot ska man enligt min uppfattning ta BNP-tillväxten 2010 med fattning. Till stor del är det en kompensatorisk tillväxt som beror på återställning av lager som drogs ned under finanskrisen. Penningpolitiken är fortsatt expansiv men finanspolitiken kommer som Anders Åslund också konstaterar snabbt ge överskott och därigenom verka åtstramande. Jag anser inte att Riksbankens mål för penningpolitiken ska ändras. Däremot anser jag att andra åtgärder bör övervägas. Finansinspektionens nya regler om lånetak är bra även om jag inte tror att de räcker för att tillräckligt dämpa hushållens lånedrivna konsumtion. Amorteringskrav som diskuterats skulle troligen också verka avkylande även om jag tror att kraven snabbt skulle kringgås genom nya lån. Personligen tycker jag att man ska börja fundera på möjligheterna till skatteavdrag för utgiftsräntor. Det bör övervägas att gradvis sänka avdragsrätten på skuldräntor och samtidigt sänka skatten på förvärvsarbete. Lånefinansierad konsumtion blir på det sättet mindre fördelaktig samtidigt som arbetskraftsutbudet stimuleras ytterligare. Jag utvecklar dessa tankar lite ytterligare i nedanstående lilla videoklipp från mitt kontor i riksdagen.
DN

Ordföranden för skatteutskottet Henrik von Sydow

I veckans avsnitt av Den politiska talradion samtalar vi med skatteutskottets moderate ordförande Henrik von Sydow. Hur ser ett bra skattesystem ut? Vilka reformer behövs av det svenska skattesystemet? Vilka skatter är mest skadliga? Runt dessa frågor cirkulerar vårt samtal.

Du kan lyssna på programmet genom att följa denna länk http://traffic.libsyn.com/dinledamot/2010-12-20_HvS.mp3
Vi har även spelat in en videosnutt med Henrik, dock blev ljudnivån lite låg.

I väntan på finansutskottets debatt

Riksdagen har debatterat budgeten under ett par veckors tid. Idag är sista dagen. Just nu pågår trafikutskottets debatt och därefter som sista utskott blir det dags för mitt eget utskott finansutskottet. Så här sista dagen innan juluppehållet är det kanske läge att spela en liten julsång. Här kommer en av mina favoriter.

Har opinionssiffrorna någon betydelse

Partiernas partisekreterare brukar kommentera undersökningar av partisympatierna med att det endast är valresultatet som räknas. Detta är förvisso helt korrekt men med dagens parlamentariska läge har opinionsundersökningarna fått ytterligare en funktion. Den 5 januari har det gått tre månader sedan riksdagen samlades efter valet. Därefter står det regeringen fritt att förorda om extra val till riksdagen. Under 1900-talet har denna möjlighet nyttjats endast en gång, valet till andra kammaren 1958. Ett av skälen till att extra val är så ovanliga är troligen att de inte ersätter ordinarie val. Den valda riksdagen väljs bara på den återstående tiden för den sittande riksdagen. Extra val ska hållas inom tre månader. Detta innebär att den sittande minoritetsregeringen kan gå till väljarna och försöka få en egen majoritet i riksdagen.

Den senaste veckans opinionsundersökningar har visat att ett extra val skulle kunna ha många förlorare. Givetvis skulle de passa Socialdemokraterna illa med ett extra val i april. Att genomföra en valrörelse direkt efter en uppslitande intern strid kan knappast önskvärt. De mindre allianspartierna kan även de vara skeptiska till att rulla tärningarna när de balanserar på fyraprocentsgränsen. Sverigedemokraterna ligger förvisso bra till i opinionsundersökningarna men skulle nog ändå oroas av att deras tid som riksdagsparti skulle bli en synnerligen kort parantes.

Hur påverkar då dessa förhållanden arbetet i riksdagen? Jag gissar att oppositionens vilja att gå emot regeringen i viktiga frågor kommer att vara begränsad så länge dagens opinionsläge består. Därför har opinionsundersökningarna under denna mandatperiod en viktigare roll än under den förra.
SvD Expressen SR

Rätt spelare på banan

Det globala finansiella läget är minst sagt komplicerat. Interaktionen mellan strukturella statsfinsiella problem, bankkriser, spänningarna inom eurosamarbetet och penningpolitiken ställer många teorier på huvudet. Sveriges position med en liten men mycket öppen och exportberoende ekonomi utsätts nu för mycket stora prövningar. Vårt agerande på ett område får stor inverkan på andra områden inom svensk ekonomi. Den statsfinansiella krisen inom euroområdet påverkar nu kursen på Euron. På samma sätt förhåller det sig med hushållens låneexpansion och lånedrivna konsumtion som bidrar till att driva upp räntorna som medverkar till att stärka kronan gentemot Euron. Detta i sin tur har en stark inverkan på svensk exportindustri. Sverige är betjänt av att eurosamarbetet stabiliseras. Det man kan fundera över är vilka indirekta effekter svenska lån och garantier till krisländerna inom eurosamarbetet får. Om samarbetet håller så kommer lånen att vara en god affär. Sverige får ett inte oväsentligt räntenetto på lånen. Man kan även fundera på vilket sätt kronans kurs kommer att påverkas av att Sverige deltar.

Situationen är komplex och den kräver en kombination av kunskap, analysförmåga och statskonst. Det känns bra att det svenska landslaget har rätt spelare på banan såväl inom politiken som på myndigheterna.

DN SvD SvD

Fortsatt förnyelse med Sofia Arkelsten

I veckans avsnitt av Den politiska talradion samtalar vi med Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten. Samtalet kretsar runt hennes nya uppdrag och om hur man som statsbärande regeringsparti undviker att bli trött och självgott. Som vanligt lyckas Sofia att med sin smittande entusiasm skickligt undvika våra gillrade fällor.

Jag tycker att rekryteringen av Sofia Arkelsten till partisekreterare är uppfriskande. Hon tillför en ny dimension till nya Moderaterna. Hon har också en tydlig liberal kompass som gör att partiet inte kommer att gå vilse i sin jakt på nya väljare. Politik får inte ensidigt bli en fråga om att följa opinionen den måste också handla om att leda och bilda opinion för partiets grundläggande värderingar.

Du kan lyssna på radioprogrammet om du följer denna länk.

Efter radioinslpelningen hade vi ett litet eftersnack med Sofia. Du ser det här nedanför.


Gå gärna in på http://kampanjen.moderat.se/ och lämna dina åsikter om nya Moderaterna.

Riskera inte förtroendet för Riksbanken

Idag skriver riksbanksfullmäktiges ordförande på SvD:s brännpunkt om gårdsförsäljning av alkohol. Att styrelseledamoten i Systembolaget Johan Gernandt är negativ till gårdsförsäljning är väl inte särskilt förvånande. Det som dock får mig att lyfta på ögonbrynen är att han väljer att underteckna sitt alster med titeln ordförande för riksbanksfullmäktige. Jag tycker att detta är synnerligen olämpligt och skadar förtroendet både för Johan Gernandt och riksbanksfullmäktige. Jag hoppas att det var ett misstag som rättas till.
SvD

Vilka åtgärder borde vidtas

Lånedriven konsumtion är ett förstadium till finansiella problem. Jag tycker att det finns oroande tecken i Sverige till att vi är på väg in i samma återvändsgränd som amerikanerna. Därför är det viktigt att skattelagstiftningen inte bidrar till ett på sikt skadligt beteende. Det är hög tid att studera rätten till ränteavdrag. Personligen tycker jag att de borde reduceras till förmån för ytterligare sänkt skatt på förvärvsinkomster. Jag utvecklar dessa tankar i nedanstående lilla filmklipp.




SvD

Viktiga avståndstaganden

Så har då även Stockholm utsatts för ett bombattentat med syftet att sprida död och skräck. Lyckligtvis verkar inte utrustningen fungerat som planerat så de direkta effekterna har blivit begränsade. Vi har ett öppet samhälle och då finns alltid risken för denna typ av attentat. Det är dock viktigt att vi inte luras att sluta samhället och ställa grupp emot grupp. Jag tycker att det är mycket lovande att ledande muslimiska förträdare snabbt och tydligt markerat syn avsky för attentatet och de religiösa anspelningar som förekommit i samband med det.

I övrigt får väl det gamla brittiska talesättet "Keep calm and carry on" gälla för alla julshoppande stockholmare.

DN SvD Aftonbladet Expressen

Att leda eller att följa

Svenska Dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder har i flera ledarartiklar och blogginlägg resonerat runt borgerlighetens uppdrag. I veckans avsnitt av Den politiska talradion samtalar jag och Jacob om frågan. Programmet är också en uppvärmning inför nästa veckas program med Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten. Du kan lyssna på programmet genom att följa nedanstående länk.

http://traffic.libsyn.com/dinledamot/Borgerlig_idedebatt_och_Bolanebubbla.mp3

Tidigare avsnitt återfinns på sidan http://www.dinledamot.wordpress.com

SvD

Det ska löna sig bättre att arbeta än att låna

Efter fyra års bloggande är det dags att pröva lite nya grepp. Därför gör jag ett försök filmade blogginlägg. Premiären handlar om den allt mer uppmärksammade frågan om hushållens upplåning.



Expressen

En kul grej hände på vägen till riksdagen

Jag blev hejdad på Drottninggatan av en reporter från TV 4. Han intervjuade förbipasserande om deras inställning till ett eventuellt amorteringskrav på bostadslån. Jag hade lite svårt att hålla masken. Det var rätt dråpligt att när han ville höra vad mannen på gatan tyckte i frågan så lyckades han fånga in en ledamot av riksdagens finansutskott.

När det gäller själva frågan så är jag tveksam till om ett amorteringskrav löser problemet med bostads- och lånebubblan. Kravet torde vara ganska lätt att kringgå genom att man tar upp nya lån för att finansiera amorteringen.
TV 4 DN Expressen

Tyske finansministern om Eurobonds

Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble utvecklar i en intervju med Financial Times sin syn på Eurons kris. Hans syn på Eurobonds sammanfaller i allt väsentligt med min syn. Du kan se intervjun om du följer nedanstående länk.

http://video.ft.com/v/698922855001/Sch-uble-on-eurobonds-and-fiscal-union

Ett Europeiskt Kommuninvest

Financial Times innehåller idag flera nyheter av betydelse för Sverige. Den mindre betydelsefulla citeras flitigt i svensk press. Den handlar om att Anders Borg av FT rankas som nummer fyra av EU:s finansministrar. Rankingen är en blandning av subjektiva värderingar och ren nyckeltals jämförelse. Personligen tycker jag att dessa topplistor kan klassificeras som underhållning.

En annan artikel med större sprängkraft har ännu inte fått något större genomslag i svensk media. Artikel är skriven av Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker och Italiens finansminister Giulio Tremonti (refereras i DI). De två framför att det ska skapas en gemensam upplåningsmyndighet (jämför med Riksgälden) som skulle ge ut Euroobligationer. Tanken är långt ifrån ny, den har framförts många gånger av representanter ifrån Italien. Jag är mycket skeptisk till idén. En gemensam upplåningsmyndighet skulle skapa ytterligare möjligheter för stater att missköta sina statsfinanser. Idag straffas staterna av marknaden som begär högre räntor. En gemensam euroobligation skulle vad jag förstår jämna ut upplåningskostnaderna.

Jean-Claude Juncker och Giulio Tremonti uppmanar i sin artikel till snabb aktion. Det blir spännande att följa dagens reaktioner på utspelet.
SvD VA DN

Utrikespolitik avgör ändå inte riksdagsval

Socialdemokraterna är mitt uppe i en process att välja en ny partiledare. Samtidigt genomför de en delvis offentlig översyn av sin politik. Av en ren tillfällighet sammanfaller dessa processer med WikiLeaks avslöjande av amerikansk diplomatisk korrespondens. Måhända kommer vissa av dessa avslöjanden väl till pass för valberedning och blivande partiledare. Det pågår troligen en dragkamp mellan höger- och högerfalangerna inom Socialdemokraterna. Realisterna inom partiet är säkert mycket medvetna om att väljarna inte kommer att belöna en vänsterinriktad finanspolitik. På utrikespolitikens område avgörs dock inga riksdagsval, dessutom innebär medlemskapet i EU att den svensk utrikespolitik numer huvudsakligen är för nationell konsumtion.

Mitt tips är därför att högerfalangen vinner striden om partiledare och finanspolitiska företrädare. Vänsterfalangen kompenseras med makten över utrikespolitiken. Utrikespolitiken tillåts blir mer aktivistisk och med en tydligare antiamerikansk profil. Utrikespolitiken offras.

Jag är inte särskilt konspiratoriskt lagd. Hade jag varit det hade jag troligen tyckt att WikiLeaks avslöjande om Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson kommit osedvanligt lägligt för vänsterfalangen.

Expressen Expressen Aftonbladet SvD DN SvD Aftonbladet Aftonbladet