Bra med en point guard

Valet av vicepresidentkandidat brukar vara mycket uppmärksammat men samtidigt brukar de flesta utvärderingar visa att väljarnas val av president påverkas mycket marginellt av vem som står på andra plats på valsedeln. Hur som helst så lyckades John McCain med dagens val av vicepresidentkandidat skapa stor uppmärksamhet. Jag måste erkänna att mina kunskaper om Sarah Palin är mycket begränsade. Redan hörs kritik från den demokratiska sidan om hennes bristande erfarenhet. När det gäller tid spenderad i Washington D.C. så stämmer kritiken. På en front är dock kritiken synnerligen felriktad. Sarah Palin är idag guvernör för Alaska. Detta gör att hon är den enda av kandidaterna som har politisk erfarenhet från en exekutiv befattning. De övriga tre herrarna har samtliga gjort sin politiska karriär som lagstiftare och inte i exekutiva befattningar. Den ende av de tre som mig veterligen verkat som chef är John McCain som var chef för amerikanska flottans största flygdivision.

Som sagt känner jag inte till särskilt mycket om henne, men som gammal basketboll guard känns det bra att John McCain valt en point guard med smeknamnet Sarah Barracuda! Hon är dessutom livstidsmedlem av The National Rifle Society och av sina guvernörskollegor rankas hon som den mest populära guvernören.

SvD DN

Vad skulle Churchill ha gjort?

När Neville Chamberlain återvänt hem till England efter att ha slutit sin ”Peace in our time”-uppgörelse med Hitler levererade Winston Churchill en mycket klarsynt analys. ”Storbritannien och Frankrike hade att välja mellan krig och vanära. De valde vanära. De kommer att få krig.”
Västvärldens demokratier borde ta lärdom av misstagen som begicks under mellankrigstiden och inte slå in på samma eftergiftspolitik. Ett kraftfullt och enat uppträdande mot Ryssland ger en möjlighet att kväva deras expansionistiska ambitioner i dess linda. Men ord och diplomatiska utspel räcker inte för att förhindra att Ryssland fortsätter att utvecklas i totalitär och expansionistisk riktning. Europas delstater måste också ta konsekvenserna och börja satsa mer och effektivare på sin säkerhet.

Jag är på några dagars semesterresa i Gdansk. Det var här som några av de första skotten i andra världskriget avfyrades. Genom hotellfönstret ser jag ut över det stora fartygsvarvet som ligger mitt i floden Wisla. Det var här som strejkerna vid Leninvarvet bidrog till att vidga de sprickor som efter nästan tio år bidrog till att spräcka det kommunistiska systemet.

SvD SvD DN DN

Acceptera och bli accepterad!

Det var ord och inga visor som moderaternas arbetsgrupp mot utanförskap och segregation levererade på dagens DN Debatt. Det är bra att vi nu tar tag i denna viktiga framtidsfråga. Sverige har i grunden förändrats sedan jag var barn på 60-talet. Idag har runt 20 % av befolkningen en annan etnisk bakgrund än den traditionella svenska. Om det svenska samhället klarar av att nyttja den potentialen så kommer dessa nya svenskar att blir en stor tillgång, om vi misslyckas väntar en katastrof. Jag är övertygad om att arbetslinjen är vägen till framgång även när det gäller integrationen. Ett tydligare fokus på åtgärder som bidrar till självförsörjning via förvärvsarbete kommer att bidra till ökad självkänsla bland våra invandrare samtidigt som det bidrar till att motverka de främlingsfientliga strömningar som vid det senaste valet blev tydliga i flera kommuner i Skåne.
I Norrtälje har vi dragit igång ett projekt inom moderaterna syftande till att engagera fler invandrare som förtroendevalda. Det ska bli spännande att höra på nästa möte hur dagens utspel från arbetsgruppen uppfattats.

Det är nog också hög tid att bjuda in min goda Elisabet Svantesson som gäst till Den politiska talradion. Elisabet är ordförande för den av arbetsgrupperna som arbetar just med integration.

DN SvD Sydsvenskan

Kampanj i Märsta

I eftermiddags så var jag och Jacob i Märsta och kampanjade. Märsta ligger i Sigtuna kommun som faktiskt är grannkommun till Norrtälje. Bland många andra så träffade vi dessa två entusiastiska pojkar. Den moderate gruppledaren i Sigtuna Lars-Göran Sörqvist hade också ordnat ett spännande studiebesök på den helt nyöppnade friskolan Bergius. Namnet var valt efter Upplands landskapsäpple och sades syfta på kunskapets träd. Jag höll tand för tunga och frågade inte om hur man skulle tolka namnet när det gällde skolans syn på regelefterlevnad.

Med fel strategi räcker det inte med mer pengar

Försvarsanalytikern Johan Tunberger försöker i en intervju i SvD uppskatta hur mycket mer Sverige skulle behöva satsa på vårt försvar för att få “ett fungerande instrument för att hantera kriser”. Det kan alltid diskuteras vilken prislappen är för att uppnå en rimlig säkerhet. För egen del anser jag att det är orimligt för en stat av Sveriges storlek att bygga upp en modern självständig och allsidig försvarsförmåga. Även stater som Storbritannien och Frankrike har idag svårigheter att vidmakthålla en sådan försvarsförmåga. En gissning är att det skulle krävas en försvarsbudget runt 200 miljarder om året, det vill säga fem gånger så stor som dagens, för att uppnå detta. Vi måste därför inse att tanken på ett från övriga västvärlden frikopplat försvar inte är realistiskt. Därför behöver den nuvarande strategin och den militära allianslösheten omvärderas.

Ett svenskt och finskt Natomedlemskap skulle inte medföra att vi kunde minska våra försvarsanslag. Däremot så skulle de militära satsningarna utformas så att den samlade militära förmågan ökade. Men ett Natomedlemskap är framförallt ett politiskt ställningstagande och en politisk återförsäkring.

Jag vill passa på att slå ett slag för två andra bloggar som skriver i samma ämne. Särskilt uppmuntrande är att en av dem dessutom uttalar sig positivt om signalspaning.
Wiseman “Tokmoderaten”

I det senaste avsnittet av “Den politiska talradion - dinledamot.se” samtalar jag och Jacob med ledamoten av utrikesutskottet Gustav Blix om situationen i Georgien och dess konsekvenser för bland andra Sverige. Du startar radioprogrammet genom att trycka på playknappen på spelaren här under. Programmet startar efter cirka 30 sekunder.


SvD
________________
Twingly
Andra bloggar om: politik Nato säkerhetspolitik försvarspolitik

Om Georgien i Norrtelje Tidning

Idag publicerade Norrtelje Tidning en artikel som jag skrev för ett par dagar sedan. Artikeln finns inte tillgänglig på nätet så jag publicerar det här på bloggen.
____________________

Rysslands agerande i den självständiga staten Georgien visar nu tydligt att utvecklingen hos vår stora granne slagit in på fel väg. Rysslands användande av militära maktmedel i Georgien leder dock förhoppningsvis till att västvärldens demokratiska stater förs närmare varandra. De argument som Ryssland använder för att rättfärdiga sitt angrepp, skydd av ryssar, på Georgien kan även komma att användas mot Estland, Lettland och Litauen och i sin förlängning även mot Finland. Det är viktigt att västvärldens demokratier nu inte gör samma misstag som under tiden mellan första och andra världskriget då det alltmer totalitära Tyskland tilläts att steg för steg lägga under sig självständiga staters territorium. Argumenten för anslutningen av Österrike och delar av Tjeckoslovakien var slående lika de som nu används av Ryssland. Genom undfallenheten mot Tysklands maktambitioner såddes de frön som senare skulle skördas i form av ett förödande världskrig innehållande både massförstörelse och folkmord. Det krävs nu Europeiska krafttag för att förhindra en utveckling som riskerar att leda in oss på samma väg som under mellankrigstiden. EU borde se över sin energipolitik och verka för att medlemsstaterna inte blir beroende av energileveranser från Ryssland. Det vore en säkerhetspolitisk mardröm om Tyskland på grund av beroendet av ryska energileveranser blev blev undfallande mot ett totalitärt Ryssland. Vidare bör Nato genom sitt agerande skicka en tydlig signal till Ryssland om att inga angrepp på alliansens medlemsstater kommer att tolereras.

För Sverige och Finland ger Rysslands agerande mot Georgien ett tydligt exempel på konsekvenserna av att ha en totalitär stormakt med expansionsambitioner som granne. Må vi inte begå samma misstag som Danmark och Norge gjorde inför andra världskriget. Sverige och Finland borde därför redan nu, när läget trots allt är relativt avspänt i vårt närområde, vidta åtgärder för att avskräcka Ryssland från expansionsplaner i vårt område. Det naturliga vore att vi likt den överväldigande majoriteten av Europas demokratier ansluta oss till Nato. Genom ett medlemskap i Nato stärker Sverige och Finland inte bara vår egen säkerhet utan vi stärker dessutom Nato och därigenom skyddet av våra grannländer Estland, Lettland, Litauen och Polen.
Men som jag sagt många gånger tidigare så bör ett svenskt medlemskap i Nato beslutas med ett brett parlamentariskt och folkligt stöd. Det är därför hög tid att socialdemokraterna internt tar tag i frågan och påbörjar samma omorientering som man gjorde i EG/EU-frågan i början av 90-talet. För Sveriges och Europas säkerhet borde Mona Sahlin lägga partitaktiken åt sidan. Jag behöver väl knappast säga att jag anser att samma sak gäller den viktiga frågan om försvarsunderrättelsetjänsten. Det är dags för socialdemokraterna att sluta försöka vinna kortsiktiga partipolitiska poänger genom onyanserad skrämselpropaganda om försvarsunderrättelsetjänsten.

Avsaknad av erfarenhet är inte alltid en fördel

Att vara ung och idealist har många fördelar. Man tyngs inte ned av erfarenheter om att stater och politiska rörelser inte alltid styrs av höga humanistiska ideal utan av realpolitiska överväganden. Denna avsaknad av erfarenhet eller möjligen viljan att låta sig påverkas av den kan dock leda till att man gör ställningstaganden som långsiktigt motverkar det man vill uppnå. Jag tycker att MUF:s ledning begått just detta misstag när man utgående från mikroperspektivet bidrar till att rättfärdiga Rysslands agerande i Georgien. Vad västvärldens demokratier behöver minst av allt är en undfallande politik gentemot ett alltmer totalitärt Ryssland. Ett starkt och tydligt agerande tidigt kan förhindra att man hamnar i samma stegvisa eftergiftspolitik som resulterade i andra världskriget.
Den som studerat denna blogg tidigare är troligen väl medveten om att jag anser att MUF hamnat fel även i en annan fråga som berör det långsiktiga skyddet mot yttre hot.

I veckans avsnitt av den politiska talradion samtalar vi med riksdagsledamoten Gustav Blix om konflikten i Georgien.Du startar radioprogrammet genom att trycka på playknappen på spelaren här under. Programmet startar efter cirka 30 sekunder.


_________________________________________

Andra bloggar om: politik försvarspolitikGeorgienNato

Om lämpligheten får avgöra

Flera medier rapporterar idag om att regeringen har nominerat Sveriges överbefälhavare (ÖB) Håkan Syrén till posten som ordförande för EU:s militärkommitté. I normala fall skulle jag ha sagt att det vore osannolikt att en person utanför Natosfären skulle kunna komma i fråga. När Finlands dåvarande ÖB Gustaf Hägglund valdes till ordförandeposten 2001 skedde detta något kuppartat. Danmarks representant bröt mot sina direktiv och röstade för en nordbo istället för en Natomedlem. Idag har EU fler medlemsstater men en stor majoritet av dem är också Natomedlemmar. Enligt gammal praxis borde sannolikheten för att en svensk skulle kunna bli vald som ordförande alltså vara låg. Jag hoppas verkligen att detta val inte kommer att följa denna praxis. Håkan Syrén skulle bli en utomordentlig ordförande för EU:s militärkommitté. Förutom sina omtalat goda personliga egenskaperna så har han ett mycket starkt Europeiskt och transatlantiskt kontaktnät. Under sina hittills drygt fyra år som svensk ÖB har han dessutom haft täta kontakter med sina motsvarigheter i de nordiska och baltiska länderna. Detta kommer att vara viktigt när EU ställs inför nya utmaningar om Ryssland fortsätter att utvecklas i totalitär riktning. Men som sagt, internationella befattningar tillsätts sällan enbart utifrån de ”sökandes” kompetens och lämplighet. Vi får hoppas att denna utnämning blir ett undantag, i sådana fall torde Håkan Syrén var en lågoddsare.
SvD DN
__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.wordpress.com
Twingly

Andra bloggar om: politik försvarspolitiksäkerhetspolitikNato

Podradio med Gustav Blix om Georgien

I veckans avsnitt av den politiska talradion samtalar vi med riksdagsledamoten Gustav Blix om konflikten i Georgien. Gustav Blix är ledamot av utrikesutskottet och sitter dessutom i utrikesnämnden. Bland annat kommenterar vi vilka konsekvenser Rysslands agerande får för Sveriges säkerhetspolitik.

Du startar radioprogrammet genom att trycka på playknappen på spelaren här under. Programmet startar efter cirka 30 sekunder.



SvD
__________________________________________
Twingly

Andra bloggar om: politik försvarspolitikGeorgienNato

Vad tycker egentligen socialdemokraterna om ett svenskt Natomedlemskap?

I morse debatterade Allan Widman (fp) och Anders Karlsson (s) i Godmorron Sverige ett svenskt Natomedlemskap. Man måste troligen vara expert på socialdemokratiskt kodspråk för att verkligen förstå vad Anders Karlsson och socialdemokraterna anser i frågan. När man lyssnar på socialdemokraternas uttalanden om framtiden är det viktigt att veta att de har en praxis att hävda att allt blir som det är intill man har ett beslut om något annat. Av den anledningen blir det alltid tvära kast i den socialdemokratiska utrikespolitiska retoriken. I många år var socialdemokraterna starka motståndare mot EEC och EG. Efter en mycket kort omprövningsperiod var man sedan beredda att söka medlemskap i EG(EU) vilket man tidigare klart avvisat. Slående är att man väntande intill Sverige befann sig i en ekonomisk kris innan man valde att ompröva sin politik. Det är lätt att se likheter med socialdemokraternas uttalanden om ett svenskt Natomedlemskap. Jag är därför hoppfull om att det även i Natofrågan kan komma en snabb socialdemokratisk kursändring. Det finns dock ett par problem med detta förfaringssätt. Det bästa tillfället för Sverige och Finland att ansluta sig till Nato är när spänningsnivån i närområdet är relativt låg. Socialdemokraterna verkar dock vilja invänta tills att det uppstår en kris innan man vill ompröva säkerhetspolitiken. Ett annat problem är den folkliga förankringen. Efter närmare 60 år av socialdemokratisk beröringsångest mot Nato så har socialdemokraterna en rejäl pedagogisk utmaning att förklara en helt ny ståndpunkt.
SvT Godmorron Sverige DN
________________
Twingly
Andra bloggar om: politik försvarspolitik säkerhetspolitik Nato

Riksdagsgruppen återsamlas

Nu bär det av på konferens med den moderata riksdagsgruppen. På dagordningen står information om budgetarbetet samt halvtidsredovisningar av riksdagsgruppens olika arbetsgrupper. Dessutom blir det nog tillfälle att utbyta lite synpunkter inför höstens behandling av tilläggen till FRA-lagen.

Besök vid FRA

I går genomförde jag ett studiebesök vid Försvarets radioanstalt (FRA). Jag har varit vid FRA flera gånger tidigare men det var värdefullt att ytterligare få fördjupa sig i signalspaningens realiteter mot bakgrund av den intensiva debatt som förevarit om den så kallade FRA-lagen. Det vore intressant att undersöka hur svenskar i allmänhet skulle beskriva signalspaningslagen om de trängde in i lagen och dess tillämpning. Jag betvivlar att särskilt många skulle använda uttrycket massavlyssning.

Jag har under sommaren tagit del av en stor mängd kommentarer från personer negativa till lagen. Även detta har varit värdefullt då det gett mig en god uppfattning om hur de ledande motståndarna resonerar. Sommarens diskussioner har gjort att min bild av debattläget börjar bli rätt tydlig. Det framgår allt klarare att de mest högljudda motståndarna till mycket stor del består av individer med ett kraftigt asymmetriskt politiskt intresse. För många av dem är det inte frågan om att finna en rimlig balans mellan rikets säkerhet och skyddet av den personliga integriteten. Det finns enligt dem ingenting som kan rättfärdiga något som helst intrång i den personliga integriteten. Skrapar man lite på ytan så torde man finna att flertalet av dessa debattörer även har svårighet med andra statliga ”intrång” på deras frihet. Det torde finnas en mycket stark korrelation mellan motstånd mot FRA-lagen och motstånd mot personnummer, skyldighet för banker och arbetsgivare att lämna kontrolluppgifter skattemyndigheterna samt skyldigheten att uppge bostadsadress till myndigheterna.

Under den närmaste månaden kommer jag att besöka ett antal moderata partiföreningar och tala både budget och FRA. Om du vill att jag besöker din förening så hör av dig så försöker vi ordna det.

Dags att dra slutsatserna för Sverige

Den ryska maktdemonstrationen i Georgien borde tjäna som en väckarklocka för små stater i Rysslands närhet. För dessa små stater och även för Sverige är det viktigt att de transatlantiska demokratierna inte begår samma misstag som under 30-talet. Ryska maktambitioner måste mötas med ett enat och bestämt uppträdande. För Sverige och Finland borde den ryska utvecklingen leda till att man såg över sin säkerhetspolitik. Det är viktigt att vi inte begår samma misstag som kostade Norge och Danmark deras frihet under andra världskriget. Försvarsberedningen har i sina två senaste rapporter förespeglat ett mycket långtgående stöd till våra grannländer i händelse av ett angrepp. Jag anser att detta är ett modigt men oklokt agerande om det inte kombineras med egna säkerhetsmässiga återförsäkringar i form av ett medlemskap i Nato.
SvD
________________
Twingly
Andra bloggar om: politik försvarspolitik säkerhetspolitik Nato

Står P för Papegoja?

Signaturen P återkommer frekvent med sin begäran att jag ska redovisa en lista på konkreta yttre hot som finns mot Sverige. Han har samtidigt meddelat att han inte anser att något hot överhuvudtaget skulle rättfärdiga signalspaningslagen. Med sin begäran visar P att han inte riktigt satt sig in i vad underrättelsetjänsten syftar till. Det är i yttersta få fall som man har ett konkret hot mot vilket man spanar. Däremot bidrar underrättelsetjänsten till att skapa en bättre bild över hur hotbilden mot Sverige ser ut och förändras. Denna information om främmande staters dispositioner och intentioner är viktiga för att rätt utforma vårt försvar och dess beredskap. Om man har en svag underrättelsetjänst så upptäcker man inte förändringar i hotbilden. Man kan därför inte invänta tills det föreligger ett konkret hot och då bygga upp sin underrättelsetjänst.
Exakt vilka spaningsuppdrag regeringen ger till underrättelsetjänsten är och skall vara hemligt. Men exempel på relevanta områden skulle kunna vara:
- Främmande staters beredskap och intentioner för närområdet.
- Förekomsten av tekniköverföring kopplad till massförstörelsevapen.
- Förekomsten av sensorer i Sverige som levererar data till främmande stater eller organisationer.
- Förberedelser för IT-attacker mot svenska intressen liknande den som Estland utsattes för.

Chat med Ingvar Åkesson

DN har idag ett mycket bra chatt med Ingvar Åkesson. Texten rekommenderas till läsning.

Det finns gränser även i USA

I Sverige sägs det ofta att det i USA är accepterat att framhäva sig själv. Nedanstående lilla valfilm från presidentkampanjen anspelar på att det finns gränser även i USA.



__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly
Andra bloggar om: politik presidentvalet

Skillnader och likheter

Ett par läsare på bloggen har uthålligt avkrävt mig en pedagogisk utläggning om varför jag anser att det finns skillnader mellan fysisk post (brev) och elektronisk kommunikation (e-post). Till att börja med vill jag vara tydlig med att för min del är dessa skillnader eller likheter av ganska begränsad betydelse när det gäller mitt ställningstagande i frågan om FRA-lagen. När man tar ställning till ett intrång i integriteten så anser jag att man ska göra en helhetsbedömning, nyttan ställd mot skadan, för varje enskilt kommunikationsslag. Vidare anser jag inte att det finns en mycket skarp gräns mellan olika intrång på integriteten.

En faktor som påverkar min bedömning är användarnas uppfattning om huruvida kommunikationen kan komma att vara avlyssnad eller ej. Låt mig därför ge ett antal exempel. Två personer kommunicerar genom att ropa till varandra över ett torg fullt med människor. I det fallet anser jag att intrånget är litet om någon lyssnar. Om de två personerna kommunicerar med varandra via kortvågsradio anser jag också att de utgår ifrån att någon annan kan komma att överhöra deras konversation. Om de däremot kommunicerar med en uppringd förbindelse som dock går via radiolänk eller satellitkommunikation utgår jag ifrån att de bedömer sannolikheten att bli överhörda som liten. Slutsatsen av detta resonemang är att jag anser att signalspaning mot radiolänk och satellitkommunikation är ett större intrång på den personliga integriteten än signalspaning mot oriktad radiokommunikation.

När det gäller fysisk post så resonerar jag på ett liknande sätt. Om man skickar ett vykort så utgår man troligen ifrån att någon individ i distributionskedjan kan komma att läsa texten. Om man däremot skickar ett förseglat kuvert utgår man från att det är högst osannolikt att någon kommer att öppna kuvertet och läsa innehållet. Därför anser jag att det är ett större intrång på integriteten om någon öppnar min post än om de läser mina vykort.

När det gäller e-post så anser jag att den med detta resonemang i många stycken kan jämföras med ett elektroniskt vykort. Informationen distribueras i ett relativt öppet format. Dessutom färdas informationen genom ett antal servrar och det finns följaktligen ett antal svaga länkar på vägen där informationen otillbörligen kan komma att läsa av någon. Den som tar emot vykort/e-posten har också svårt att se om meddelandet har blivit läst.

Därför tycker jag att ett fysiskt brev och ett e-postmeddelande inte är samma sak. Det går att ställa ett oändligt antal följdfrågor på mitt påstående. Det gör det nog i stort sett på alla påståenden. Men detta är mitt svar och som sagt så är denna distinktion inte särskilt tungt vägande för mitt ställningstagande i FRA-frågan. Jag anser att man istället ska göra en helhetsbedömning, nyttan ställd mot skadan, för varje enskilt kommunikationsslag.